Slaskiga trottoarer, förseningar i lokaltrafik och iskalla fingrar när man skrapar bilrutan till trots så närmar sig onekligen en av årets absolut trevligaste tider. Första advent infaller som bekant nu på söndag, och även om den ursprungliga kristna innebörden till stor del har dött ut på många håll, så tillför traditionen fortfarande en trivsam atmosfär hemma i våra svenska stugor. I de allra flesta länder där jul firas finns dessutom någon form av sed för att förgylla tiden innan, likaväl som (och ibland nästan mer än) själva högtiden. Kanske på grung av gammal historia, kanske för att någon var för rastlös för att orka sitta och vänta på den glittrande julaftonsmorgon ännu lite mer, utan att något kul hänner.

 

Nedräkning inför julen

 

Island – Jultomtsgänget droppar in

Julfirandet i våra nordiska grannländer liknar överlag det svenska, i alla fall när beträffande våra närmaste grannar. Även på Island påminner traditionerna mycket om våra, då det stora firandet med mat, paketöppning och sällskapande sker på julafton snarare än juldagen, och familjen och media över hela landet samlas kring detta tillfälle. Den spännande berättelsen om jultomten och hans vänner ser dock lite annorlunda ut, troligtvis till stort nöje för de isländska barnen. Där berättas nämligen att en jultomte anländer till Island första december och därav startar en trend borta i tomteland, för sedan anländer den ena tomten efter den andra, en ny varje dag, ända fram tills det är dags för den fantastiskt efterlängtade julafton att infalla. På juldagen droppar den första av, och på samma vis lämnar de landet, en i taget, tills Island den sjätte januari är tomt på jultomtar. Då är det dags att slänga ut granen.

Jamaica – Välkomna julen med sopkvast och gräsklippare

Det faktum att julen i Jamaica har uppkommit på annat sätt än här i Norden bidrar naturligtvis till en hel del skillnader i synsätt och traditioner. Stilla natt och Bjällerklang sjungs även där, i en variant som influerats av den starka reaggekultur som råder i den solbelönade nationen i fråga. Dock har högtiden på de flesta andra plan formats till något helt annat, då förberedelserna och uppbyggnaden inför Dagen D allra mest ses som en förträfflig tidpunkt att städa ut all smuts som huset under året har samlat på sig. Nåja, tänker du, det gör vi väl i Sverige lika fullt? Och visst är vi duktiga på att dammtorka spiskransen och moppa köksgolven innan julgranen åker in, men rutiner som att trimma alla buskar och varje rabatt, skrapa och måla om husfasaden och tömma huset på alla möbler skulle även den mest ambitiösa svensk bli imponerad av att se grannen göra. Särskilt med tanke på det lager snö som hen först skulle behöva gräva sig igenom.

Nederländerna – Ger en morot och får en julklapp

Precis som i de flesta andra europeiska länder har sederna för själva julaftonskvällen mycket gemensamt med de som vi är vana vid i Sverige, med mat och sällskap med nära och kära. Den stora skillnaden ligger egentligen i nedräkningen och uppbyggnaden innan julen infaller, då man den femte december firar högtiden ”Sinterklaas”, som är benämningen för helgonet Sankt Nikolaus. Kvällen innan högtiden placerar barnen sina skor någonstans i huset, lägger i morötter eller sockerbitar (vilket är fullkomligt logiskt, vad annars skulle ett helgon äta?) och på natten kommer helgonet och fyller skorna med presenter. Julklappsbytena sker alltså på denna dag snarare än på julafton, och många nederlänningar menar att det är Sinterklaas som är den romantiskt nostalgiska högtiden som man som barn längtar och räknar ner till.

Har du några andra erfarenheter om ”countdown to Christmas” att dela med dig av? Kommenera inlägget här nedan eller skicka oss en tweet på @ExpediaSE! Vill du uppleva nedräkningen av jul på någon av de ovanstående platserna? På Expedia finns reseerbjudanden till destinationer över hela världen.

Så hade helt plötsligt halva november passerat, och i staterna på andra sidan havet planeras tacksägelsedagen i detta nu för fulla muggar. Högtiden thanksgiving har funnits i många delar av världen i århundranden, men det är först nu under de senaste åren som vi svenskar allt mer tagit till oss av traditionen, och förra året skrevs det om svenska kalkonförsäljare som plötsligt inte hade någonting kvar att sälja i slutet av november.

Många länder i världen delar den gemensamma seden att sätta undan några dagar om året för att visa tacksamhet, och personligen skulle jag vilja säga att det var på tiden att även Sverige hakade på, även om man skulle kunna säga att vårt sätt att fira högtiden kanske mest likar en kopia av ett redan färdigt koncept. Nåja. Finare anledning att fira får man leta efter, här följer några exempel på länder som har byggt upp sina tacksägelsetraditioner i många, många sekel. 

 

Den klassiskt amerikanska tacksägelsen

Thanksgiving infaller i USA varje år på novembers tredje torsdag. Historien bakom högtiden har berättats lika många gånger som den lyssnats till, och beskriver hur en grupp puritanska pilgrimer på 1600-talet tvingades att fly Europa på grund av religiös förföljning, och ta sig till USA. Efter en lång tid av dåliga skördar hjälpte urinvånarna (indianderna) som var bosatta till med arbetet, och efter den första lyckade skörden hölls en stor fest där både indianerna och pilgrimerna deltog, och åt delikatesser som gäss och anka.

Idag har middagsmenyn, som bekant, förändrats något, men konceptet kvarstår. Även om få personligen numera kämpar med skörden, så passar man under thanksgiving på att säga tack för det som känns absolut viktigast för en själv. Familjen samlas för en stor kalkonmiddag, även pumpapaj, ost och gelé äts under dessa dagar i stor utsträcking, och delar tillsammans med sig av saker som de är tacksamma över att ha välsignats med. Efter själva middagen är det vanligt att man samlar vänner, familj och bekanta för att umgås. Thanksgiving är i USA sett som den största högtiden, tillsammans med julen, och de allra flesta som flyttat hemifrån åker hem över denna helg.

Den runda, klara månen över Kina

I slutet av den åttonde månaden enligt den kinesiska almanackan, vanligtvis någon gång i slutet av september, infaller månfestivalen. Denna högtid anses vara landets näst största, efter firandet av det kinesiska nyåret, och är i kalendern en röd dag för alla inblandade. Anledningen till att högtiden firas då den gör är att det sägs att fullmånen, just denna kväll, är som absolut störst och lyser som starkast över jorden. Månen symboliserar ljuset, nu när det går emot mörkare tider och sista skörden för året är gjord.

På kvällen äts en festmåltid tillsammans med vänner och familj, där man tackar sin lyckliga stjärna för allt som man haft turen att välsignas med, på samma sätt som beträffande det amerikanska thanksgiving-firandet. Det som främst förknippas med månfestivalen må vara månkakan, ett sött bakverk som förknippats med högtiden sedan i alla fall tusen år tillbaka. Efter middagen är det vanligt att man samlas på en specifik plats, för att titta på den stora månen. Det arrangeras vanligtvis evenemang med musik och framträdanden runt om i landet, i samband med att månfestivalen firas.

Den mäktiga skördefesten i Korea

Koreas motsvarighet till tacksägelsedagen heter ”chuseok”, vilket skulle kunna översättas till höstkvällen. Tidigare benämndes högtiden som hangawi, som snarare betyder ”den framstående höstens mittpunkt”, en menig som på ett bra sätt beskriver själva grundtanken med firandet. Precis som i Kina infaller högtiden i slutet av deras åttonde månad, men med skillnaden att högtidens fokus fortfarande idag ligger på skörden framför någonting annat. I Korea pågår firandet i tre dagar, och inför detta skördar man varenda liten gröda som möjligen finns, för att sedan kunna anordna en fullskalig fest innefattande allt det som landets naturtillgångar har att erbjuda.

Mentaliteten som genomsyrar bjudningen är sedan att visa tacksamhet och uppskatta ljuset och växtligheten en sista gång, innan den faller i slummer för detta år. De mest karaktäristiska maträtterna för chuseok är den typiskt koreanska riskakan songpyeon, tillagad på bland annat sesamfrön, bönor och kanel, och även den konstnärliga wokliknande rätten hagawa serveras ofta vid denna tillställning. Även denna maträtt tillagas av nyttiga och näringrika råvaror, så som frukt, nötter, honung, ris och rötter, som alla på ett eller annat sätt är hämtade direkt från naturen och därmed gör maträtten till en lämplig att fira skörden med. På kvällarna är det inte ovanligt att man samlas i större grupper för att leka lekar och sporter, dansa eller helt enkelt bara umgås.

 Firar du som svensk thanksgiving? Vilka av de ovanstående traditionerna tycker du är mest relevanta? Kommentera inlägget här under eller skicka oss en tweet på @ExpediaSE och dela med dig av dina åsikter och erfarenheter! Vill du fira thanksgiving i dess genuina miljö, kolla in våra erbjudanden om resor till USA.

Gillar du denna infographic? Sätt den på din hemsida genom att kopiera HTML-koden här nedan:

Skapad av Expedia.se. Få denna infographic till din hemsida här.

 

Den 1 Juli fick Europeiska Unionen sin 28:onde medlem! Äntligen har Kroatien fått sin vilja igeom och blir det nyaste tillskottet i den Europeiska unionens familj. På gott eller ont kan man fråga sig? Många är klara med var de står angående detta, men de flesta vet inte vad de ska tycka. Här förklarar jag från början vad det innebär att vara en del av EU, vilka fördelar samt nackdelar det finns och svara på frågan om Kroatiens tillkomst kommer att ha någon påverkan på dess framtid.

Europeiska Unionen

EU grundades den 1 November 1993 och har sedan dessa kommit att bli en av de mest långgångna och överstatliga sammarbetsförbunden i världen. 1995 gick Sverige med i EU, och har trots att de endast vann med 52,3 % sedan dess varit trogna medlemar. Vårt grannland Norge är ännu inte medlem och verkar inte heller ha några planer på att bli det, vilket jag kan tycka är förståeligt i dagens situation. Tack vare Greklands nedgång har EUs populäritet knappast blivit något attraktivt, men de flesta röstar ändå för att vara en del av samfundet.

Europeiska Unionen har alltid strävat efter ”att främja freden, sina värden och folkets välfärd”. Kärnan har tradionellt varit att skapa en gränslös inre marknad med fri rörlighet för utbyte av tjänster, varor, kapital och människor – även kallat ”de fyra friheterna”. Unionen har gemensamma regler och har harmoniserat de nationella lagarna för att minska risken för intern konkurrens. Bortsett från detta utgör unionen en gemensam utrikes- och inrikespolitik, ekonomi, frihet, säkerhet samt rättvisa. År 1999 infördes den gemensamma valutan för EU, euron. Danmark och Storbritannien förhandlade sig till undantag från att delta i valutaunionen, medan Sverige och Grekland inte mötte kraven som krävdes. Grekland kom dock senare att uppfylla kraven år 2000, och är sedan dess officiell medlem i valutan.

Fördelar och nackdelar med medlemsskap i EU

Åsikten om det är positivt eller negativt att vara medlem i EU varierar från land till land. Något vi inte tänker på som EU faktiskt hjälper till med är att hålla de svenska politikerna i schack, om det inte vore för det skulle de kunna ta ut svängarna ännu mer när det rör sig om exempelvis högre skatt, något som vi i Sverige redan betalar mycket av. Generella fördelar som att det gör det lättare för privatpersoner att förflytta sig inom EUs gränser, samma sak gäller för att jobba inom EU. Det blir även lättare att påverka internationella besult och vi blir starkare tillsammans mot utomstående stormakter, det är alltid en fördel att vara en del av en enad front.

En nackdel för länder som Sverige eller Tyskland, som har en hyfsat bra ekonomi, är att vi står för majoriteten av budgeten. När det krisar så får länderna som presterar bäst ekonomiskt hjälpa de länder som har det svårare, till exempel Grekland, något som många sätter sig på tvären på. Detta är en av de främsta anledningarna till att Norge och Schweiz inte vill med i Unionen. Andra nackdelar är att EU kan utföra lagar för det hela samfundet som vi kanske inte har gemensam åsikt om, så om ett av EUs  länder beter sig på något sätt dåligt kommer det i längden att påverka de andra länderna, och riskera att vi ser dåliga ut.

Kroatien

I åratal var EU ett hägrande paradis för Kroatien som aldrig betraktat sig som en del av Balkan. Ett magiskt paradis där EU-miljarder skulle flöda och få landet att blomma ut till den finaste av finaste rosor. Med det blev inte helt som de tänkt sig när hinder kom i vägen, resan till EU kom sig att bli längre och svårare än de tänkt sig. Slovenien drog fram en gränstvist, den internationella krigförbrytartribunalen för forna Jugoslavien bromsades, och Zagrab blev kritiserade för dålig samarbete. Efter mycket mer kom belöningen till slut i December 2011, efter hela 6 års kamp.

Men det är många som inte är lika glada som Kroatiens ministrar, på grönsakstorget Dalac i centrala Zagreb möts man av ett stort och färgsprakande utbud av grönsaker, äkta råvaror, fisk och kött. För större delen av de små lantmännen och de kroatiska livsmedelsbutikerna kommer EU-medlemskapet betyda mindre inkomst. De österikiska och tyska storkedjorna tar allt större plats och ta över marknaden, det är åtminstone vad man förväntar sig.

Kroatien är fortfarande vad vi kallar gammeldags och kan behöva EUs hjälp för att modernisera sig. Turismen står för en femtedel  av ekonomin men är i behov av en uppgradering. Den offentliga sektorn ses som överdimensionell och ineffektiv och de har nyligen gått miste om uppåt hela 4 miljarder euro. Också värt att nämna är att arbetslösheten ligger på 20% och ungdomsarbetslösheten på skyhöga 50%. Faktum är att Ruza Tomasic, Kroatiens EU-kritiker, varnar för att landet inte är redo för ett medlemskap ännu då många av deras marknader och avtal kommer att drabbas hårt.

Kroatien har blivit en större del av våran personliga europakarta på senare år, idag är det ett växande resemål hos skandinavier, framför allt de med intresse för segling, havssemester, musik eller god mat. Till skillnad från för 10-20 år sedan, när de flesta svenska valde att åka till Spanien, Frankrike eller Italien så har Sydeuropas östra del där Kroatien, Turkiet och Grekland på senare tid blivit mer och mer attraktivit. Idag erbjuder många resebolag och hotell resor till Kroatien, och med detta hoppas landet uppenbarligen på att utöka och förbättras, för att visa världen vad de har att bjuda på.

Framtiden

Vad som händer från och med måndag 1 juli återstår att se, EU och Kroatien håller tummarna för ett framgångsrikt medlemskap och en trofast gemenskap. Andra länder som Island, Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet kämpar för att få en plats bland de nu 29 länder som delar europeisk gemenskap, men inget väntas ske inom de närmaste tiden, då många länder måste nå upp till Europeiska Unionens krav.